Alla har vi riktigt jobbiga dagar ibland.

Idag hade jag en sån.

En sån där dag där ingenting har känts riktigt bra, en sån dag där man har mycket att göra men inte gör någonting för man inte vet vart man ska börja.

Jag har varit på ett första samtal på en ny klinik i Brittsarvet, jag har spenderat några timmar uppe på akuten, det har varit riktigt dåligt väder, jag har haft ont hela dagen, jag har inte pluggat även fast jag MÅSTE bli klar med två uppsatser, jag har fått urinvägsinfektion, jag har inte städat mitt rum som jag skulle och allt har bara kännts jobbigt.

 Jag saknar att vara med mina vänner som jag brukade vara med förut, Jag saknar att ha tiden att göra de här spontana sakerna och jag saknar min gamla klass.

Jag känner mig tom, ensam och ledsen. Ungefär som att jag inte riktigt passar in vart jag än är.

Men jag hoppas att de bara är tillfälligt.

Kanske tänker jag bara för mycket och komplicerar till allting för mycket.

 

För egentligen, har jag de inte ganska bra?

Jag har vänner, jag har en säng att sova i , jag har mat på bordet, alla nationella prov är över, det är snart sommarlov, jag har ett överflöd av kläder som ligger överallt i mitt rum, jag har internet, ett telefon, jag har Sebastian och jag har en mun som jag kan le med.

 

Så, imorgon tänker jag vakna upp glad. Riktigt glad och tacksam. Tacksam för allting jag faktiskt har.

Jag tänker fortsätta försöka sätta på ett leende på läpparna och skicka iväg några uppmuntrande sms till folk jag tycker om.

 

Ha en riktigt mysig kväll hörni och var glada!